This paper is a study of Vadstena monastery's book acquisitions and book collection 1374-1595. Studying catalogue descriptions of manuscripts and incunabula in Uppsala University library, the author has aimed to examine the development over a period of time, concentrating on way and place of acquisition, and desired types of texts.A short description and history of the monastery and its library is given. The study opens with the author stating there must have existed a plan for the book acquisitions and collection. A survey investigation shows, that the usable material is too small and somewhat nonrepresenta­tive of the monastery library to form a basis for a fair analysis. Further investigations give material to form a basis for some careful statements, saying that book production and also acquisitions concentrated on sermons literature, and that this type dominated the library collection throughout the time of development, followed by the philosophical-theological university literature..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Syftet med den här undersökningen varatt ta reda på hur knypplingen kom till Vadstena och hur den har utvecklats där. Jag ville också veta på vilka olika sätt textillärarna i och omkring Vadstena belyser Vadstenaknyppling i sin undervisning i textilslöjd, hur stor vikt textillärarna lägger vid tekniken respektive historiken och hur många som prioriterar tekniken framför historiken eller tvärtom. För att få vetskap har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien visar att Vadstenaknypplingen härstammar från Flandern. Troligast är att invalidiserade soldaters hustrur förde knypplingen med sig till Vadstena i och med krigsmannahusets öppnande år 1647.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vad man kan förvänta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en åldersgrupp från nio till elva år med Mohindra närretinoskopi. Resultaten skulle sedan jämföras med fem andra studier gjorda inom området. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn från tre skolor i Vadstena kommun i åldrarna 9 till 11 år undersöktes under april 2009 med Mohindra närretinoskopi. De sfäriska ekvivalenta refraktionsmedelvärdena togs fram och jämfördes med likvärdiga resultat från fem andra studier genomförda i olika länder.Resultat: De sfäriska ekvivalenta medelvärdena var för 9-, 10- och 11-åringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvärdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvärdena från studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gå mot mer negativa värden med ökande ålder, dock är det långt ifrån alla barn som blir myopa när de börjar skolan.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vad man kan förvänta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en åldersgrupp från nio till elva år med Mohindra närretinoskopi. Resultaten skulle sedan jämföras med fem andra studier gjorda inom området. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn från tre skolor i Vadstena kommun i åldrarna 9 till 11 år undersöktes under april 2009 med Mohindra närretinoskopi. De sfäriska ekvivalenta refraktionsmedelvärdena togs fram och jämfördes med likvärdiga resultat från fem andra studier genomförda i olika länder.Resultat: De sfäriska ekvivalenta medelvärdena var för 9-, 10- och 11-åringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvärdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvärdena från studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gå mot mer negativa värden med ökande ålder, dock är det långt ifrån alla barn som blir myopa när de börjar skolan.

Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

The purpose of my research has been to analyze the communi-cation of three cultural heritages and how they are being ex-posed on their respective webpages. The essay has also touched the subject as to how webpages can, through marketing of cul-tural heritages, create a connection to the marketed locations and their cultural environment. A phenomenon you could call ?creating a location?. My study has also resulted in an under-standing of how historical sites as cultural actors position them-selves to attract visitors to the location.

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar.

Dead wood is important for many species. The amount of coarse dead wood (diameter >10 cm) is much lower in managed forest than in unmanaged forests. Stumps constitute the largest proportion of the volume of coarse dead wood in managed forests. Since stump harvest for biofuel may increase, the amount of dead wood will decrease even more, which may threaten biodiversity. The first aim of this study was to compare the amounts of fine woody debris (FWD, .

Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).